Bergådalbana... o ihop-bryteri

Ikväll har jag fullkommligt fastnat i Bloggy-klistret. Jag sitter o är avundsjuk på alla människor som verkar ha så roliga jobb som de sitter o mikrobloggar om. Jag tror att jag är understimulerad. Informationslogistiskt understimulerad.

Har kommit på mig själv flera gånger den senaste tiden att tänka på mig själv som helt uttömd på självförtroende. Att jag gett mig in på en bana som jag inte kan göra till verklighet. Att jag valt fel. Att det här inte alls kommer gå....

.... att jag aldrig kommer komma nånstans i livet.
Det bara är en sån period. Och jag hatar det. För jag vet att hamnar jag bara på rätt ställe vid rätt tidpunkt o får göra rätt saker så är jag grym.

Men jag har glömt bort allt det där nu. Nu är jag rätt kass. Jag hatar att söka jobb.